Anledningen till att jag inte uppskattar att samtala med teknisk support...
För ca två veckor sedan bytte jag färgpatron i min Epsonskrivare som har varit min vän i två år. Den har främst varit min vän för att den inte har strulat. Men nu helt plötsligt valde den att inte acceptera min färgpatron. Jag lackade och började febrilt att söka svar på Internet, tittade på allt från Epsons egna support till flashback - ingenting.Till sist fick jag inse att den enda lösningen på problemet var att ta kontakt med Epsons support. Här kommer dock ett problem, jag hatar att ringa telefonsamtal. Det finns ett fåtal människor på denna jord som jag faktiskt känner mig bekväm med att ringa och bli uppringd av, och en teknisk support är väl inte en av dem. Idag tog jag dock steget och ringde, och blev påmind om vad det är som jag tycker är så jobbigt - de kräver att man ska göra saker SAMTIDIGT som man har dem i luren. Vadå stress.com?! Och inte heller får man prata med en lugn norrlänning, nä, utan en snabbpratat man med en bred dialekt från södra Sverige. Bingo. Kände nästan att syslöjdsfebern var på väg där ett tag. Men jag ska få en ny patron hemskickad till mig. Och jag hoppas att den är gratis (var en del som jag inte riktigt uppfattade av samtalet).
När Gud stänger en dörr öppnar han ett fönster
Konstaterade nyss att jag tappat bort en femtiolapp, men hittade mitt bioklubbskort! Efter regn kommer solsken!
SF levererar
Har blivit två biobesök denna vecka, och jag är jävligt nöjd. Filmerna som har setts är Les Miserables och Ego.
Ego har jag sett fram emot att se sedan jag såg den som trailer för typ tre månader sedan - och jag blev inte besviken! Man kunde skratta, gråta, må dåligt och må bra. Dessutom tror jag att den innehöll en av mina absoluta favoritscener någonsin! Blev ju knappast sämre av att Martin Wallström är het som fan och Mylaine Hedreul kan ju vara Sveriges absolut vackraste människa.
Les Miserables. Kom i kontakt med en låt från denna musikal första gången genom Dawsons Creek. Joey gör ett vackert framträdande med en svajig röst och Dawwe blir kär. Och ja, man måste VERKLIGEN gilla musikaler om denna film ska uppskattas, eftersom de sjunger konstant. Tror det var max tre meningar som sades utan sång. Den hade sina toppar och dalar, men topparna var mycket fler och bättre än dalarna, och därför får filmen ett väldigt bra betyg. Kul att se Russel Crowe ta ton, och satan vad duktig Anne Hathaway var!
Och, hur duktig Joey än var, så måste jag säga att Samantha Barks version av On my own, var en aning bättre. Men bara en aning.
Endast ett problem som består - mitt bioklubbskort är på vift, och jag har inte kunnat få poäng för dessa filmer. Inte bra, med tanke på att jag har en stark vilja att behålla mitt guldkort! Men har mailat SF och hoppas på en fredlig lösning.
<3
Som en sträng på gitarren
och som tonerna i din visa
så lever jag, så skälver jag,
var gång du håller mina händer.
Som en sträng på gitarren
sakta dör när du slutar spela,
dör också jag
om du en dag går bort och aldrig återvänder.
Jag vill le och jag vill dansa
med armarna runt din hals
men mitt leende blir tårar
i bitterljuva kärleksvals.
Som en sträng på gitarren
och som tonerna i din visa,
så lever jag mitt liv för dig
och aldrig får du gå ifrån mig.
Jajamen!
Ännu en helg som har flygit förbi. Har mest bestått av plugg visserligen, men en resa till Skellefteå har även hunnits med och match mot Skellefteå IBS. Vi kunde åka hem med med en vinst i bagaget, som det stod så fint på vår buss. 6-7, och vi behåller vår fina 3:e plats i tabellen.
Men det viktigaste är nog ändå att Spirit äntligen fick göra debut i Gladiatorerna!
Det andra viktigaste är att Tomas Ledin fick prata ut om texten i Sensuella Isabella i Tack för musiken. Tomas hade en period i sitt liv då han faktiskt tyckte att det var lite pinsamt att sjunga den live, eftersom han tyckte han var lite för gammal, men nu ansåg han sig vara tillräckligt gammal för att det inte ska göra något. Själv frågar jag mig om det någonsin är OK att sjunga dansa på min mage, ryck mig i min svans, men det kanske bara är jag?
Istället anser Tomas att Kärleken är som en studsande boll är värre. Jag bjuder på hela texten.
Kärleken är som en studsande boll
så svår att fånga
studsar hit och dit
rullar som den vill
vill du ha kärleken
sitt inte still
För kärleken är som en studsande boll
kärleken är som en studsande boll
Du och jag spelar ganska bra
tycker jag vad tycker du
ge och ta lite varje dag
det är väl så det helst ska va
Riktigt sunt är det inte ändå
du vågar allt vågar stå på
för det vi har flyger lätt iväg
seglar snabbt ut i det blå
Kärleken är som en studsande boll
så svår att fånga
studsar hit och dit
rullar som den vill
vill du ha kärleken
sitt inte still
För kärleken är som en studsande boll
kärleken är som en studsande boll
Som jag sa
du är riktigt bra
på att spela boll spela med mig
Vi är två det ska säkert gå
det gäller bara att förstå
att runtomkring allt eller ingenting
är vad du vill och vad du gör det till
Det är upp till dig
och mej förstås
att hålla bollen mellan oss
Kärleken är som en studsande boll
så svår att fånga
studsar hit och dit
rullar som den vill
vill du ha kärleken
sitt inte still
För kärleken är som en studsande boll
kärleken är som en studsande boll
Ingenting är där du tror att det är
allting förflyttar sig
vill du ha nånting måste du vara med
och spela bollen
Kärleken är som en studsande boll
så svår att fånga
studsar hit och dit
rullar som den vill
vill du ha kärleken
sitt inte still
För kärleken är som en studsande boll
kärleken är som en studsande boll"
Personligen tycker jag att den är lite charmig?
Allt faller
Nu när man inte kan få sin dos av Johan Rheborg i Solsidan varje vecka är det väl ändå tur att Allt fallet hade premiär idag. Och jag måste säga att det var riktigt tillfredsställande.
Och nu är det 2013...
Och jag har redan ett nytt skal till min mobil! Fick ett vackert svambobskal, så vad ska man göra? Jag trivs bra med detta redan. Speciellt eftersom det har vackra armar och ben som sticker ut!
Jag konstaterar även att jag 2013 ska dricka förjävla lite alkohol.