Lust igen

Hade ett bra samtal med Lillefot igår. Lite deprimerande kanske, men sådant behövs ibland. Fortsatte på temat och tittade på "Grabben i graven bredvid" och käkade chokladtårta. En förjävla bra film det där, alltså! Men bäst av allt- har äntligen hittat låten av Joyride som spelas i filmen, "Lust igen". Har letat efter den i flera år och nu hittade jag den på Spotify. Gud så bra.

Mat som andra får behålla för sig själv...

Smakade palt igår. Och ja... Nej. Det var inte gott. Smakade... som havgregrynsgröt som man petat in bröddeg i? Det växte i munnen, likt riset i sushi. Kanske är samma sak här att man måste smaka det tre gånger innan man kan avgöra på riktigt om man gillar det eller inte. Men personligen känner jag att det inte är värt det.

Envishetens ironi

Jag ser mig och Ingrid som oskiljaktiga. Så länge hon inte befinner sig hos Bulleri så vill jag helst ha henne vid min sida när jag är ute och åker. Så tänkte jag även denna dag. Tänkte att, ja det snöar, och ja, det har snöat. Men de borde väl ha plogat? Går ut. Möts av att någon skyfflat upp en halvmeter snö utanför dörren. Fick bära Ingrid. Försöker cykla iväg, men det går sådär. Är för mycket snö. Positiv/naiv som jag är tänkte jag att det blir bättre runt nästa kurva. Eller nästa... Eller nästa... Till slut gav jag upp och lämnade Ingrid. Går cirka 20 meter till fots, och vad kommer inte då? Jo. Plogbilen. Tack för den. Fick komma fram till skolan 10 minuter för sent och råsvettig.

Lutande tornet i Rom?

Ibland blir jag irriterad över att jag befinner mig i en sådan låg division i Vetligan. Tycker ändå att jag är hyfsat allmänbildad och borde kunna befinna mig i division 10. Ändå så pendlar jag mellan division 11-12.
Ibland kan jag även se varför det är så. Som idag. Frågan är: I vilken stad kan du se denna byggnad? Och så visas det en bild. Jag tänker direkt: Det där är lutande tornet i Pisa. Vad svarar jag på frågan? Rom. Japp.


Black Coffee

Gårdagens inlägg var nog ett av mina absolut sämsta. Lite som jag skrev i min dagbok när jag var 9 år: Hej dagboken. Idag var jag på Aquaria. Det var kul. Hej då." Inte så målande direkt. Men jag skyller på tröttheten. Vad jag ska skylla på angående dagboksskrivandet, det vet jag inte. Men jag kommer ihåg den där dagen, det var kul. Köpte min lilla gröna anteckningsbok som var som en nyckelring. Var så liten att det knappt gick att skriva i den. Speciellt inte när man är 9 år och har lite svårt att kontrollera storleken på bokstäverna...

Sedan vill jag också passa på att klaga lite. Jag hatar garderober! Har man en liten pedant sida så är dessa fenomen fruktansvärt irriterande. Det går ju verkligen inte att hålla det fint! Och sedan, varför ska vissa hyllor sitta så högt upp?! Det är ju omöjligt för oss korta människor att utnyttja dessa områden på ett effektivt sätt. Om jag någon dag i mitt liv flyttar till ett hus eller lägenhet och innehar mycket pengar ska jag anpassa hela stället efter min längd. Inte en endaste hylla ska vara så högt upp att jag måste ta fram en stol. Personligen tror jag inte att man skulle ha så mycket skit hemma då. Det är ju bara skit som förvaras där uppe. Inte direkt så att man stoppar kastrullerna i köket högst upp? Nej, för dessa använder man. Istället får någon halvful vas eller burk stå där uppe. Som man inte använder.

Nu blev det en mer allmän klagan på skåputrymmen i allmänhet. Men så får det vara.

Svårt

Försöker frenetiskt hålla mig vaken. Måste vända tillbaka dygnet.

Förövrigt, Susanne Thorsson är en dålig skådespelare. Tror jag också skulle kunna behålla en och samma min genom en film. Dock väljer jag att inte göra detta eftersom det blir tråkigt för den som tittar.

...här glider kingen in.

Ångesten som uppstår när man får reda på att man inte kommer att få sova på två dygn i rad försöker MCD lugna med att kolla på Wipe Out. Fungerade sådär.

Har för övrigt storslagna planer på att börja sjunga i Nationskören. Var och testade igår och det var kul. Känns passande att trycka in det tillsammans med innebandyn, skolan, extrajobb, annan träning och försök till ett socialt liv.

Att handla...

... i en mataffär innebär mycket problem på det psykiska planet anser jag. Glädjen över att få hem nya matvaror försvinner lite liksom. För det första blir jag så otroligt stressad av tanken att plocka fram plånboken och kortet vid kassan, att jag stannar (oftast vid glassboxen) och plockar fram denna, för att sedan ställa mig i kön. Nu har ett till problem dykt upp. På grund av denna förbannade kyla får jag inte upp påsjäveln! Det är svårt i vanliga fall, men med iskalla fingrar är det omöjligt. Och störd som jag är, ställer jag mig då frågan; hur länge är det okej att stå och fingra på den där påsen innan andra människor också börjar se ens stördhet? Och ska lösningen på detta problem vara att jag hämtar påsen i förtid och placerar mig vid glassboxen för att öpnna den innan jag ställer mig i kön?

Den där ICAmatpåsen känns plötsligt som ganska passande...

RSS 2.0