Långt ifrån lagom.

Behöver du något att skratta åt? Lyssna på detta då.

http://www.youtube.com/results?search_query=botkyrkas%C3%A5ngen&aq=f

Två månader

Jag vet att det egentligen är två månaders firande av mitt Spotifyprojekt imorgon, men eftersom Jack och Rose ger sig ut med båt till Gotland imorgon på eftermiddagen och jag har ett par ärenden att ordna på förmiddagen får bomben helt enkelt släppas nu.

Topplistan- mest spelade.

På 8 lyssningar har vi:
Blah, Blah, Blah (Say hi to my mum)
Visa vid vindens ängar (Håkan Hellström)
Japp. Vi har alltså två låtar i topp efter två månader.

På 7 lyssningar har vi:
Jultomten är faktiskt död (Cornelis Vreesvijk)
Do they know its Christmas? (Band Aid 20)

På 6 lyssningar har vi:
Lola (Anders Fernette)
Be mine (Robyn)
Viva la vida (Coldplay)
Psalm 769
Bodies (Robbie Williams)
Dont cry your heart out (Amy Diamond)
If you seek Amy (Britney Spears)
Ut i natten (Noice)
Spring för livet (Sara Varga)
Oh my God (The Moniker)
Life in Techicolor (Coldplay)
Not fair (Kate Havnevik)
Headlines (Anders Fernette)
Japp. Där ser vi att förra månadens självklara vinnare, Viva la vida med Coldplay, nu är en i mängden.

Hur ser det då ut i det nedre skiktet? Ja, det är faktiskt ett helt gäng låtar som fortfarande inte har spelats.
Bottenstriden:
Dancing on my own (Robyn)
With or without you (U2)
7milakliv (Martin Stenmarck)
She´s like the wind (Patrick Swayze feat. Wendy Fraser)
Dont stop believin (Glee Cast)
Defying gravity (Glee Cast)
Dont stand so close to me (Glee Cast)
Lovers in Japan (Coldplay)
Poeter i Romantik (Maja Gullstrand)
Välkommen in (Veronica Maggio)
Genom eld och vatten (Sarek)
Trubbel (Håkan Hellström)
Weird world (Backstreet Boys)
Sexed up (Robbie Williams)
Japp. Listan kan faktiskt göras längre. Men jag meddelar med glädje att Lemon Tree spräckte nollan precis här i skrivande stund!

Ja. En månad kvar på projektet. Är med spänning jag väntar in slutresultatet, även fast man redan nu egentligen med säkerhet kan konstatera att det inte direkt är någon rättvis blandning av låtar.





"Vi är ute på lymmeljakt... Lämmel!"


Så vackert. Och det ska göras om.


De oförlåtliga förbannelserna.

Jag brukar vara bra på att acceptera andra människor. Tänka att det finns en anledning till varför de beter sig på ett visst sätt. Men inatt fungerade inte det alls. Malin Dalsmyr var jävligt irriterad. Med betoning på jävligt. Jag har aldrig varit något jättestort fan av Harry Potter-filmerna, så är det. Magin finns i böckerna. MEN inatt visades den sista filmen, den sista filmen ever. Och jag tänkte ändå att det skulle få avslutas på ett fint sätt. Med mycket känsla och kanske en och annan tår. Och jag tänkte att det skulle vara trevligt att dela denna känsla med andra Harry-fans. Att man kunde dela detta tillsammans. Men så visar det sig att man har hamnat med världens största jävla stolpskott som ska skrika och applådera sig igenom HELA filmen! Så fort någon visade sig skrek de, så fort någon sa något skrek de, så fort någon andades skrek de. Detta resulterade i att man för det första inte hörde replikerna och att man för det andra tappade all känsla.

Och ni ska kalla er Harry-fans? No way, José. Ett riktigt Harry-fan hade velat se och filmen utan avbrott, utan att någon idiot skullle förstöra magin så fort något skapades. Så är det bara. Det var som att någon kastade Imperius-, Cruciato- och Avada Kedavraförbannelsen samtidigt på en. Och som alla vet, eller borde veta, innebär detta livstid i Azkaban.

The day after tomorrow

Imorgon smäller det. Sista Harry Potter-filmen. Ever. Känns konstigt. Tomt på något sätt. Antagligen inte i närheten av vad det kommer kännas imorgon natt. Bara de inte har förstört för mycket... Då blir jag ledsen.


"Tycker det är roligt att du, efter att ha läst böckerna så många gånger, fortfarande kan skratta åt saker i dem..."

Klibbigt.

Vädret är klibbigt. Alla föremål runt mig är klibbiga. Jag är klibbig. För min del får det gärna regna.


Har inte haft lusten att skriva på flera år. Men tack vare litteraturkursen som jag läser just nu är jag återigen peppad. Är en väldigt skön känsla att få ut ord på papper (eller i ett worddokument). Antar att det är så det känns när folk ritar eller skapar musik.


RSS 2.0