It´s not fair

Jag har lite ångest. Av olika anledningar. Den första beror på vädret. Vad är det för skit? Jag vet att det inte hjälper att gnälla på det, det blir inte bättre. Men ändå, i detta fria land är det okej att gnälla och då gör jag det.
 
Det andra ångestmomentet är praktikplatsen. Kan den inte bara ramla ner från himmelen och finnas? Om jag hatar att ringa samtal så tror jag nog att jag hatar telefonsvarare ännu mer. Men har fått iväg ett par mail i alla fall, som förhoppningsvis kan leda till telefonsamtal.
 
Det tredje och sista ångestmomentet, (eller sista och sista, det finns ju alltid fler) handlar om cyklar. Ingrid (vila i frid) är stulen och jag behöver en ny cykel. Var inne i en cykelbutik idag och den billigaste cykeln kostar 3995 kr. Dyrt, sa jag. Min vän i butiken meddelade dock att man får vad man betalar för. Biltemacykeln till exempel ramlar sönder direkt. Trasiga cyklar har jag erfarenhet av. Men 4000 kr? Jag vandrade sedan in på Öppen Gemenskap, men vände efter cirka tre sekunder. Fick magont av cyklarna som står där. Man vet ju aldrig vad man får. Visst, Ingrid hade själ men hon gav mig även ont i min själ ibland. Så, vad gör jag? Jag tror att jag halvt har bestämt mig för cykeln för 3995 kr. För att övertala mig själv: jag cyklar dygnet runt, året runt. Ska man inte ha en bra cykel då? Det kommer att svida i plånboken ett tag, men får se det som en livsinvenstering likt hålslagaren jag köpte för över 300 kr.
 
Inte nog med det - de bygger om räcket i poolen på IKSU, så någon vattengympa bli det inte. Nepp. Indoor Walking istället. Inte lika kul, men vad gör man?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0