När man inte har barn.
Ibland är jag ganska glad över att jag inte har några barn. Speciellt på natten. Vaknade inatt av att grannens minsta unge hade ett totalt skrikmaraton. Ungen var riktigt förbannad. Också hör man pappan genom den allt för lyhörda väggen; GE DIG NU, snälla...
Jag tror barnet tystnade, eller så var det bara jag som somnade om. Nöjd över att jag inte skulle behöva bekymra mig om att gå upp för att ta hand om någon liten varelse.
Kommentarer
Trackback
