Livets små nöjen.

Hade ett perfekt moment idag. Ett sådant där moment då man blir helnöjd med sig själv. Stod på perrongen på Centralen. Tåget började rulla in på stationen. Jag ställde mig en aning för långt ut på den vita markeringen för att fastställa min position som människan närmast tåget. Tåget stannar. Jag har en dörr precis framför mig. Jag släpper förbi två avgående passagerare, samtidigt som jag markerar att det är jag som ska kliva på tåget först. Utan att tveka kliver jag på och viker av till vänster och får en perfekt sittplats. Totalt helnöjd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0