Året var 2012

Årets "nu har jag även gjort det här": Våren 2012 bestämde Lisa att vi skulle börja sjunga i kör. För att ragga. Det blev inte så mycket raggande, men destå mer sjungande. Efter att ha hoppat mellan alt och sopran, bestämde jag mig för att min ljuva stämma passade bäst för sopransången. Vet inte vad resten av världen ansåg om detta, men sjöng det gjorde jag.
Årets "nu har jag även gjort det här" 2: Hade någon frågat mig för ett år sedan om jag frivilligt skulle sätta mina fötter på en ridskola, hade jag skrattat och sagt aldrig. Men se vad som hände? Jodå, nu kan jag även säga att jag har varit hästtjej i ett par måndader.
Årets "check": Vissa saker säger man att man ska göra, det är som ett måste, men ändå så görs de inte. Men herregud, jag har varit på ett Fotbolls-EM! Mitt hjärta sjunger glada toner varje gång jag tänker på det. Att det var i Ukraina kryddar det hela en aning mer. Att det gick sådär för Sverige är väl en annan historia...
Årets "check" 2: En annan, kanske inte lika rolig grej, men som jag ändå tycker att man ska uppleva, är att besöka ett koncentrationsläger. Och det har jag gjort. Auschwitz-Birkenau blev det, och det ångrar jag inte.
Årets "pinsamma ögonblick": Känslan när man vandrar in på Teknik magasinet för att förargat byta en vara som man inte tycker fungerar, för att sedan återigen få bekräftat att det är man själv det är fel på.
Årets pinsamma ögonblick" 2: Darin. Darin Zanyar. Du är en jävel på scenen, men herre min skapare, Julspecialavsnittet av Så mycket bättre fick mig att vilja gömma mig bakom en kudde för resten av mitt liv. Och då brukar jag ändå inte skämmas lätt.
Årets "kamp": Att söka en praktik i Svearike var inte lätt, vare sig själva sökandet eller att få en. Att ha telefonfobi vid ett sådant tillfälle är ju inte det bästa. Men det gick tillslut, och tack för det. 
Årets "uppköp": Efter att ha varit totalt emot att inskaffa mig en mobiltelefon som ser ut att vara gjord efter milleniumskiftet, köpte jag mig helt plötsligt en Iphone 4S. Och jag måste erkänna att jag är jävligt nöjd.
Årets "nedköp": Jag köpte mig min Iphone. Jag köpte mig även ett skal. När människor nu inte längre kunde kommentera min mobil, så kände jag att det var min plikt att köpa ett skal som de istället kunde klaga över. Och jävlar vad det fungerar. Tycker att det är ganska skönt att veta att vad man än gör här i livet kommer folk på något sätt se att det är fel. I det här fallet får det mig att vilja behålla det där skalet liiite längre för varje dag!
Årets "förlorade vän": Jag flyttade till Umeå utan att ha en enda vän vid min sida. Den första riktiga vännen jag lyckades få kostade 700 kr och var inte särskilt vacker. Jag döpte henne till Ingrid. Vi fick två fina år tillsammans och hon är förevigt saknad.
Årets "nyfunne vän": När Gud stänger en dörr, öppnar han ett fönster, sa någon någon gång. Och ja, Spike kom istället in i mitt liv. Vi har redan varit på reperation en gång och rullat runt i snön 2 gånger. Jag ser fram emot fler sådana tillfällen.
Årets "sommarstad": Det är snart sommar. Jag behöver ett jobb. Jag sökte jobb i Umeå, vilket ledde till att jag även fick spendera större delen av sommaren där. Ett smart drag? Nja. Till en början, absolut nej, men sedan kom jag in i ett flow och det var nog ganska bra ändå-
Årets "person": Zlatan Ibrahimovic. Behöver man säga mer?
Årets "tvångssyndrom": Det började med sommarpratarna. Det gick över till självbiografier och dokumentärer på P1. Jag kan tydligen inte få nog av att läsa/lyssna på historier om andra människors liv.
Årets "fan vilken låt, men jag kan inte texten": Somebody I used to know. Det tog mig cirka tre veckor innan jag listade ut vad titeln var. Nu såhär 31 december, kan jag sjunga med i vissa ord ibland. Resten hittar jag på själv, likt en 10 åring. Men det är lite av min och Annas låt, och därför är det fint ändå. Är inte så mycket annat som vi gör som blir perfekt heller.
Årets "ja, jag är 22 år": Eric Saade. Ja, jag kan inte rå för det. Men det är något viss med denna människa. Det var jag, Excel Arena i Umeå, den galna 40-åringen, några tusen skrikande 13-åringar och Eric.. Och som jag trivdes. Kanske inte lika mycket som den galna 40-åringen, men jaja. 
 
Nyårsafton. Herregud. Men nu kör vi och välkomnar in det nya året.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0