Ropa inte hej...

Satt på flygplanet till Umeå. Hade lite av den där vanliga ångesten som jag har när jag lämnar Stockholm. Men så flög vi ut ur en moln och jag såg Umeåstad och kände att det var helt okej att komma tillbaka! Sekunden efter blir mitt fönster på flygplanet blött. Det spöregnar, och jag som skulle cykla hem. På grund av platsbrist i väskan hade jag även för mycket kläder på mig, så jag anlände till lägenheten dyngsur, på grund av vatten som anlänt både utifrån och inifrån. Underbart.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0