Man ska inte utmana ödet.

Var riktigt besviken igår över effekterna efter svinissprutan. Hade ju väntat mig att man skulle känna någonting! Men min arm fungerade helt i sin ordning och timmarna gick. Jag skrattade lite för mig själv och tänkte: "Kan du inte bättre än såhär?". Någon hörde mig och lagom tills jag skulle sova satte någon in smärtan. Tack. Nu har jag väl ändå fått mitt straff? Vill kunna sova inatt. Snälla? Denna någon slängde också till lite illamående. Enough is Enough.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0