Herregud

Här sitter man dagen innan matteprovet, och har precis avslutat ett peptalk med Ida. Så tänker jag; Ja, men jag kollar igenom allt en gång till. Så ska man rita en graf på miniräknaren, funktionen som har räddat mig så många gånger. Nej, men, jaha, då får skiten lust att lägga av! Error. Det blir error varenda gång jag försöker slå in något. Jag försöker att inte gripas av panik, utan går lugnt och frågar om jag kan få låna S miniräknare, för att se om jag hittar felet. men den miniräknaren är ju 100ggr med avancerad än min, så nej jag förstod ej. Jag frågar S lite fint om hjälp. Hon fattar ingenting. Och jag har ingen aning om vad jag har gjort. Finns ju så många knappar, hur ska jag veta vilken jag har tryckt på?
Men tack gode gud, så är M en sådan människa att hon aldrig slänger något. Så bruksanvisning med CD-skiva fanns kvar. Men hittar vi någon lösning? Nej. Var ju rena djungeln på den där skivan! Jag försöker att se det roliga i situationen. Till slut hittar S ett sätt att återställa hela skiten. Så nu funkar det, bara man inte får någon chock imorgon och upptäcker att ngt användbart har försvunnit.

Men jag tror på mig själv! Halelujah! Jag har John Black på min vänstra axel, vad skulle kunna gå fel då? Skulle ju kunna vara så att en Dimera dök upp på den högra... Men en legosoldat och en MCD, de klarar väl av allt?
Visserligen ligger Mr. Black på sjukhus, och någon försöker droga ner honom på ngt sätt. Och en nervös MCD är ju alltid en nervös MCD. Men vi får försöka se det positiva i det.

Får ladda upp med lite Greys sen helt enkelt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0