Malin

21 augusti 2008. Nu var det roliga slut. Skolan är igång igen, och som så många gånger förut väntar ett helt år med en massa läxor, prov, tidiga morgonar och en massa ångest.
Detta år kan möjligtvis innebära än mer ångest på grund av att det är sista året i skolan. Sedan ska man ut i stora världen. Jag hatar ångesten man har i skolan stora delar av året. Men denna ångest kan man i alla fall dela med andra. Sedan kommer man att vara ensam.
Jag vet ju vad jag vill göra efter skolan just nu. Jag vill först jobba ett år, eller vill och vill, jag måste för att komma in på det program jag vill gå i Umeå. I Umeå. En massa mil ifrån mamma och pappa. Kommer jag vara redo då att flytta hemifrån, att lämna tryggheten? Antagligen inte. Men jag kommer aldrig förlåta mig själv om jag inte satsar till 110%.

Så vi ska satsa till 110% detta år, så att jag kommer in på Psykologprogrammet med inrikting Idrott 2010. Det kommer bli tufft och kanske inte alls roligt alla gånger. Men jag säger som Stefan Holm: Jag är inte här för att ha roligt. Jag är här för att vinna.
Och min vinst blir att kunna göra vad jag vill senare i livet. En ganska bra vinst egentligen.
Lycka till.
Och Bettan, jag hoppas att du menade ljuset ut i framtiden, och inte något ljus till typ.. Nangijala?