En lång, lång tid
Såg J.K Rowling dokumentären för en liten stund sen. Har inte sett den innan, pga att jag var någon annanstans, sist den visades. Men nu har jag sett den. Fick värsta Harry-rycket. Man har läst de där böckerna om ochom igen i typ 8 år nu, och de är fortfarande lika bra. Om inte bättre. Snart är det sommar, och då är det dags för den sedvanliga omläsningen.
Kom att tänka på köningen förra sommaren också. Den 20 juli/21 juli. Jag, Ida, Viktor och Kira + en massa andra Harry-fantaster. På ngt sätt är det den bästa dagen i mitt liv. Konstigt egentligen, med tanke på att vi bara satt ner och väntade egentligen. Men det var stämningen. Det var som att vara i Harry-land! Man gick runt där med sin Dödsätardräkt och sin trollstav, och man kände respekten från de andra! Trots att många trodde att vi var dementorer, men när kunde de hålla i en trollstav? Och den där lilla killen som vi hade trollkarlsdueller mot, han som hoppade till utav helvete när Viktor utförde en trollformel mot honom!
Herregud. Vilken känsla det var. Något att berätta för barnen och barnbarnen, även om de kanske aldrig kommer att förstå.
So Long
MCD
Kom att tänka på köningen förra sommaren också. Den 20 juli/21 juli. Jag, Ida, Viktor och Kira + en massa andra Harry-fantaster. På ngt sätt är det den bästa dagen i mitt liv. Konstigt egentligen, med tanke på att vi bara satt ner och väntade egentligen. Men det var stämningen. Det var som att vara i Harry-land! Man gick runt där med sin Dödsätardräkt och sin trollstav, och man kände respekten från de andra! Trots att många trodde att vi var dementorer, men när kunde de hålla i en trollstav? Och den där lilla killen som vi hade trollkarlsdueller mot, han som hoppade till utav helvete när Viktor utförde en trollformel mot honom!
Herregud. Vilken känsla det var. Något att berätta för barnen och barnbarnen, även om de kanske aldrig kommer att förstå.
So Long
MCD
Kommentarer
Trackback
