"Sorry, Anders. Jag ville verkligen ha den."

Något som är mer lyckat är Mästarnas Mästare. Har inte kommenterat detta hittills. Såg klart finalen idag, trots att jag har vetat sedan i söndags kväll att Jörgen vann. Hade ändå panik i finalen. Mest för att Magnus satt fast i sandgropen. Jag hade fått panik! Att inte kunna ta sig någonstans liksom. Men tycker att Jörgen var en värdig vinnare, även om Pillan har imponerat totalt. Har ibland blivit lite rädd för hennes otroliga tävlingsinstinkt! Den som dock vunnit mitt hjärta mest är ändå Magnus, även om Anna inte kommer långt ifrån. Och Vickan! Vilken människa. Gunnar Larsson i "springa-i-vatten-med-ögon-bindel". Linda Höglund i samma tävling. Haha. Vilka minnen. Ser redan fram emot nästa säsong!

Inte lyckat...

Japp. Min EM-tippning började ju sådär måste jag säga. 0 poäng efter två spelade matcher. Men Ryssland har ju presenterat sig i alla fall. Kul!
Imorgon kliver mina tänkta finallag in i tuneringen: Tyskland och Holland. Får väl hoppas på lite bättre resultat imorgon.

När vi gräver Guld i Polen och Ukraina.

Inleder ett sort mästerskap i fotboll på sedvanligt vis, kollat VM-94 filmen tillsammans med bror för att tagga igång. Ikväll smäller det som sagt och min tippning är färdig. Ikväll hejar jag på Polen. De ska vinna med 1-0 mot Grekland. I matchen mellan Tjeckien och Ryssland hoppas jag på ett oavgjort resultat. 2-2 ska det stå på tavlan vid slutsignalen.

NU ÅKER VI!


"Katastrof"

Imorgon börjar det. Fotbolls-EM. Som jag har väntat! Dock är det en viss nervositet som har infunnit sig. Kan inte ens läsa om svenska landslaget i tidningarna utan att få en viss ångestkänsla i magen. Säger som Melissa Horn; Hur ska det gå? Försvaret har inte sett särskilt bra ut de två senaste matcherna, och då har vi mött lag som inte tagit sig vidare till EM ens.

Men det är inte bara sportsmässigt som jag har ångest. Simon Bank nämnde i en text han skrev i veckan att logistiken för det svenska landslaget inte kunde se bättre ut. Jag förväntar mig att min egen logistik kommer att bli en katastrof, om jag ska använda det enda ord som tanten vid gränsen mellan Polen och Ukraina kunde på engelska. Jag och Isabell, och sedan Karin, ska besöka ett land där ingen pratar engelska. Vi ska besöka ett land som är ett av Europas mest korrupta. Vi ska besöka ett land som inte är i närheten av det Sverige vi är vana vid. Varenda gång jag läser ordet Kiev får jag ångest. Oftast eftersom det antingen benämns i samband med landslaget eller kaoset som befinner sig på plats.

Men. Återigen, det är EM. Och som jag har längtat. Jag har min Sverigetröja. Jag har min ryggsäck. Jag ska ut och resa med två av de finaste vänner man kan ha. Det kan nog bara bli bra.

Sommarlooov..

Inte riktigt än. Men snart. En rapport som ska skrivas klart (heja Malin) och en examination på två timmar på måndag. Sedan bär det av till Stockholm. Ska bli så fruktansvärt skönt! Bara att kämpa på lite till.

Dagens:
-
Vilken fin tröja du har, Malin!
- Tack, jag har köpt den på egen hand.


Euphoria

Det gör ingenting att min debut i brännbollsyran inte gick som så bra eller att jag numera har den sedvanliga stoppljusfärgen i ansiktet, när Sverige får hålla Eurovision nästa år! Så jävla skönt. Och bra. Och underbart.


Sista passet på Iksu med G ikväll. Nästan så att man vill fälla en tår.

Himlen är oskyldigt blå

Uppträdande med kören igår. Det var riktigt roligt! Gillar att uppträda inför folk. Det är så mysigt på något sätt. Dock blir det nog ingen fortsättning i höst. Jag och Lisa ska vidga våra vyer och bege oss in i hästarnas värld istället. Jupp.

Fransson.

"Jag vill inte vara som folk, jag vill vara ifred!"


Beautiful day

Kan man kräva mer utav en dag? Solen skiner. Får ett SMS där det står; "Det bliv div 2". Segerdans i fem minuter. Hämta ut EM-biljetter. Prata Harry med David. Grilla bästaste middagen. Leka musikal. Kasta boll. Köra Singstar.

Det är vad jag kallar en vacker dag.


Hårdträning

Ca 2 veckor kvar till Brännbollscupen. Har ett lag anmält. Ligger i hårdträning. Att spela brännboll var lättare när man var tio år och spelade det var och varannan idrottslektion. Tekniken är totalt borta - men jag känner att jag är på gång. Lite mer slag- och kastträning, så ska vi nog se att det blir fint!

Sebastian

Ibland blir jag imponerad av vilka duktiga människor jag har i min närhet! Gå in på Myspace och lyssna på Magpie Marvin http://www.myspace.com/magpiemarvin. Du kommer inte att bli besviken.

Det engelska språket tillsammans med Malin och Isabell.

- Excuse me, do you speak English?
- Did you say Spenglish or English?
- English.
- Yes.
- Do you know what time it is?

För att undvika fler missförstånd visar Issa fram mobilen. Bra, där.


Dont stop believin

Anna och jag konstaterade precis att åka Ybuss mellan Umeå och Stockholm är som att föda barn. Det är ett helvete under själva processen, men efteråt glöms allt bort. För ett helvete är det - speciellt när bussen är full hela sträckan och man inte kan sova. Inleder med att få höra en berättelse 7 gånger av paret som satt bakom mig. "Ja, vi sitter på bussen nu, tack och lov. Maria var säker på att bussen gick 21.15 också frågade jag om hon verkligen var stensäker, så gick vi in och kollade. 20.17 var klockan, och såg att bussen gick 20.15! Vi fick springa ner till grannen Glenn och hoppa in i bilen. Så såg vi bussen lämna stationen, vi tutade och skrek. Men som tur var hann vi till sjukhuset. Så nu är det lugnt." Var ganska roligt första gången. Men sen? Nej. En kvinna fick även för sig att prata i telefon på lite obekväma tider. Och inte bara prata. Volymen var hög och lite gråt kom in där också. Och inga uttag fanns heller, så natten kunde inte roas med att kolla på serier.

Befrielsen var total när vi rullade in i Stockholm. Solen höll på att gå upp och det var alldeles lugnt. Magiskt.

Idag konstaterar jag:

  • Att det fortfarande är pissväder i Umeå. Vart är våren?
  • Jag har köpt nya glasögon och är nöjd. Fick halva priset på bågarna, vilket gör mig än mer nöjd.
  • Jag gillar inte min hemtenta, därför går det segt.
  • Skärgårdsdoktorn är en perfekt serie. Jag vill ha en syster Berit och en Sören i mitt liv.
  • Snart är det Real-Bayern på Tv. Detta innebär att jag ska utnyttja mitt Viaplaykonto återigen. Heja mina tyska vänner säger jag även.
  • Kan även lägga till att Eric Saade är väldigt söt och bra live.

Från glad tjuv till skamsen hjälte

Cyklar förbi Ålidhemsplanen där ett fotbollslag tränar. Svänger in på raksträckan som leder mot mitt hem. Där. Där ligger en fotboll på vägen. Tänker: "Jag har ju velat ha en fotboll. Kanske ska passa på att ta denna? De lär ju inte märka något från planen." Stannar cykeln och ska precis böja mig ner för att plocka upp bollen och placera den i cykelkorgen, då jag i ögonvrån ser någon komma springandes emot mig. Inser att det är en av killarna som tränade fotboll. Reagerar snabbt som attan och sparkar iväg en slarvig bredsida med vänsterfoten mot killen som utbrister: "Ah, underbart. Fan vad schysst!" Jag slänger mig upp på cykeln igen och hastar fram ett varsågod. Cyklar vidare hem med en blandad känsla i kroppen. Jag var i två sekunder ägare av en fotboll i tanken, men på så vis också en tjuv. För att sedan övergå till att vara den schyssta tjejen som stannar cykeln och sparkar iväg bollen utan att han ens behövt be om det.

Är väl vad man skulle kunna kalla en riktigt snygg spelvändning? Om än en jävligt omedveten sådan.

Somebody that I used to know

Jaha. Snart en till helg över. Alldeles för lite sömn som vanligt nu för tiden, men har varit en bra helg i alla fall. Min termin vann psykologinnebandytuneringen igår. Kändes jävligt viktigt. Vandringspriset, som nu står på min tvättkorg, kommer tillhöra oss i ett helt år. Nu ska vi bara se till att vinna fotbollen också. Denna kväll bjuder även på mitt intåg som medlem SF:s guldklubb. Kämpat länge och väl. Filmen som det bjuds på är Hungergames. Vet inte så mycket om den, men tror det blir bra.


Everything hurts

Var i Hemavan i helgen. Åkte skidor för första gången på ett antal år. Åkte snowboard för första gången i mitt liv. Resultat av detta: Förstörd kropp. Har ont i princip överallt. Mina knän är förstörda. I mina vader bor numera tennisbollar. Mina lår gör ont. Mina armar gör ont. Magen gör ont. Min vänstra axel är ur funktion efter ett fall i knappliften. Dock lärde jag mig att åka knappliften med snowboarden, tätt påhejad av liftbruden. Hon tipsade mig lite och sedan fick jag ett antal: Bra, kompis!! Hon peppade mig och femåringarna. Kändes stabilt.

Stockholm på onsdag. Är så taggad. Ska bli skönt.


The hardest way to make an easy living

Var duktig och lämnade blod idag. Fick en trevlig sjuksköterska som tog hand om mig. Lite väl trevlig kanske. Han inledde med att fråga: Och hur är det med Malin idag? Jag tyckte han frågade: Och hur är det med magen idag? Förstod inte riktigt vad det hade med min blodgivning att göra, men jag uppfattade sedan situationen och svarade med ett enkelt bra tack. Detta följdes av cirka 40 st känns det bra? Kanske skulle ha testat att säga att Näe, det känns fan inte bra. Undrar vilken respons man fått då?

Ett gäng sjuksköterskestuderande fick titta på min process. Kände mig lite som att jag var med iGrey´s Anatomy. Funderade på om jag skulle börja fråga dem om deras relationer och så. Men valde att fråga om man blev kontaktad om de kommer fram att man till exempel har syfilis (en viss koppling till Grey´s iaf). Det blir man.

Kan man älska nån på avstånd?

Det kan man definitivt. Även om det är trevligare på nära håll.


Word.

"Det bor 200.000 tjejer i den här staden... Och jag känner sju stycken."
-Ur; En kärlekshistoria


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0